Modern barnlitteratur i vården!

Under 1900-talet byggdes både barn- och äldreomsorgen ut. Det satsades mycket på utveckling av vården. Barnen fick betydligt större utrymme i samhället och man jobbade med att förbättra deras levnadsförhållanden (mer om detta här).  På senare tid har det skrivits flera barnböcker som inriktar sig på att lära barn om vården, hur olika sjukdomar fungerar och hur det går till på sjukhus. Denna typ av litteratur spelar en stor roll inom utvecklingen av vården på 1900-talet.

En av dessa böcker heter Augusts Vilja och är skriven av Thomas Bergman, han är en svensk författare, illustratör och fotograf som skrivit ett flertal pedagogiska böcker som riktar sig till barn.


Augusts Vilja handlar om August, 6 år, som får diabetes. Bergman följer honom under 8 månader för att berätta med bilder och ord hur det var när August för första gången träffade doktorn och hamnade på sjukhuset. Man får även följa August hemma och i skolan. Boken berättar på ett pedagogiskt sätt vad diabetes är. Den riktar sig främst till barn och unga som själva får diabetes, men även till närstående, klasskamrater, syskon mm. Boken innehåller många bilder som tydligt visar vad man gör med August på sjukhuset, hur en insulinspruta ser ut, hur man kollar blodsockret och mycket mer. Vi kan rekommendera den här boken även till de som studerar eller bara är nyfikna på vad diabetes är, boken är detaljerad men samtidigt lätt att förstå.

Tycker ni i Op2 att det här vore ett bra material att ha med i undervisningen?

 "Jag vill att andra barn som får diabetes inte ska vara ledsna, för det är inte jag. Om dom läser min bok så kanske de blir glada istället." -August 6 år

Kejsarens nya kläder!

Kejsarens nya kläder är en saga skriven av H.C Andersen. Den finns som bok och har även filmatiserats som tecknad barnfilm. Den handlar om en Kejsare som blir lurad. Han tror att det ska sys upp kläder åt honom, vävda av det finaste tyg och endast de kloka i samhället kan se detta tyg. Kejsaren får sina kläder, som han själv inte kan se, men han litar på bedragarna. Har klär av sig sina egna kläder och bedragarna låtsas klä på honom de nya. Ingen vill ju framstå som dum å säga att de inte ser något tyg så kejsaren får mycket beröm för det fina tyget. När han sedan spatserar ned för gatan, nöjd över sina nya fina kläder, är det fortfarande ingen som vågar erkänna att de inte ser något tyg, ända tills ett litet barn utbrister: -"Men han har ju ingenting på sig!" Det började viskas om vad barnet sagt och tillslut började allt folket ropa: -"Han har ju ingenting på sig!". Det började krypa i kejsaren men han höll god min och slutförde sin uppvisning av de obefintliga kläderna. Denna bok används ofta för att symbolisera hur människor lätt anpassar sig till gruppen, även om det är uppenbart för dem själva att gruppen har fel.

Du kan läsa sagan Här!  Vad tycker Du om den?
Det har även gjorts en tecknad version av berättelsen. Filmen finns att köpa här för 10 kr.

Kejsarens nya kläder har berättats i många olika versioner och sammanhang, här ser vi Robert Gustavsson berätta sagan i det gamla barnprogrammet Felix och Fenix. Kommer ni ihåg det här?

"Sina brister talar man inte gärna om - det gör nog andra." - H.C Andersen

Hans Christian Andersen

H.C. Andersen föddes den 2:a april 1805 i Odense, Danmark. Han var en Dansk författare som skrev sagor, romaner, reseberättelser, dikter, teaterpjäser och en självbiografi, men har var mest känd för sina sagor. Han skrev 152 sagor och dessa är översatta till fler än 100 språk. Andersen växte upp under fattiga förhållanden, han blev tidigt faderlös och saknade även lekkamrater. I sin ensamhet läste han eller fantiserade och spelade dockteater, Andersen drogs tidigt till teatern. Han lyckades dock aldrig riktigt som skådespelare, inte heller hans författarkarriär fick någon lysande start. Men H.C. Andersen gav inte upp, 1835 fick han sitt genombrott med reseromanen Improvisatören. Samma år kom de första sagorna i samlingen "Eventyr fortalte for Børn". Genom dessa sagor blev Andersen den förste stora skaparen av konstsagan, som till skillnad från folksagor har en namngiven upphovsman.

H.C. Andersens sagor visade på stor variation. Han skrev skämtsagor som Lillklas & Storklas och Dummerjöns, spelade på satir och ironi i Kejsarens nya kläder och visade på medkänsla och social patos i Flickan med svavelstickorna.

En av de sagor man kanske främst förknippar med H.C Andersen är berättelsen om Den fula ankungen. Den handlar om en ankunge som blir retad för att den är så ful, men sedan visar det sig att det är en vacker svan. Denna berättelse speglar Andersens liv då han själv var retad och utstött under sin uppväxt men blev sedan en duktig författare. Berättelsen om Den fula ankungen fick jag, och säkert många fler, höra i tidig ålder och fick då förklarat att bokens budskap var att man inte ska döma någon efter utseendet. Boken speglar verkligen detta budskap på ett tydligt och berörande sätt.

"En kyss är inte att synda, om man tycker riktigt mycket om varandra" - Hans Christian Andersen

Emil och griseknoen!

Filmen om Emil och griseknoen var en av favoriterna när jag var mindre. Jag minns att jag också ville bo på en gård med grind så jag också kunde tjäna pengar som "grindpojke" för att sedan använda dem på auktion. Allt Emil gjorde verkade så genomtänkt på något sätt, han klurade alltid ut en lösning på något. Scenerna från auktionen i Backhorva där Emil stoppar slagsmål med en brandspruta och dricker sockerdricka så det står härliga till, är något man verkligen minns.

Emil räddar sedan livet på en liten nyfödd gris, han lär denna grisen både att sitta fint, hoppa högt och många andra konster. När Emil och griseknoen sedan får i sig de jästa bären från mamma Almas körsbärsvin blir de båda berusade och Emil avlägger nykterhetslöfte. Just denna scen har fått en del starka reaktioner då vissa tycker att den uppmuntrar till berusning hos unga. Men jag tror varken jag eller något annan barn, när de sett denna scen, någonsin tänkt -"Ååh, Emil blir full av körsbär, det vill jag också prova!". När man var liten såg man det bara som en rolig film. Jag tror att de flesta som såg Emil och griseknoen som barn kan hålla med om detta, eller hur?

"Roligt å roligt, griser SKA inte ha roligt. Griser ska det bli julskinka av" -Anton Svensson

Se klipp Från Emil och Griseknoen här! 

Emil i Lönneberga

"Vet du vad Emil i Lönneberga gjorde en gång?" Tystade Astrid Lindgren sitt treåriga gallskrikande barnbarn med. Barnbarnet tystnade, han ville så gärna veta vad Emil gjorde. Så föddes karaktären Emil i Lönneberga.
Emil är den av Lindgrens karaktärer som hon kände mest samhörighet med. Historierna om Emil inspirerades av flera händelser och människor runt om kring Astrid Lindgren, bl.a hennes pappa Samuel August och hennes bror Gunnar. Flera av händelserna är tagna direkt ur verkligheten som hennes far berättat och hört om.

I berättelserna om Emil i Lönneberga får man följa med tillbaka till det gamla bondesamhället i Småland i början av 1900-talet. Emil bor i Katthult med sina föräldrar Anton och Alma, lillasyster Ida, drängen Alfred och pigan Lina. Emil var ett barn som var full i hyss,till hans fars stora förtret. Hans mor förde dagbok varje kväll om vad nu Emil ställt till med för rackartyg. Hans far låste ofta in Emil i "snickarboa" när han varit busig. Där satt han ofta och täljde trägubbar av gamla vedträn. Trots att Emil var busig, hade han ett stort hjärta vilket hans mor ofta fick påminna sig om. Han ville alla väl men ibland blev det bara lite fel.

Historierna speglar hur samhället såg ut i början av 1900-talet. Man får en bild av det man hört berättas om av den äldre generationen. 

Visst har du också inspirerats av Emils små hyss?!

"Hyss hittar man inte på, di bare blir. Och att det är ett hyss, det vet man inte förrän efteråt." 

- Emil i Lönneberga

Astrid Lindgren!

Astrid Lindgren föddes 14 november 1907 i Vimmerby i Småland. Hon var en svensk barnboks- och manusförfattare som kom att bli känd över hela världen. Några av hennes mest kända verk är Pippi Långstump, Emil i Lönneberga, Karlsson på taket och Bröderna Lejonhjärta. Hennes böcker har översatts till 88 språk, och sålts i 145 miljoner exemplar. Många av hennes böcker har även filmatiserats.
Hon har tilldelats ett stort antal nationella och internationella priser för sina verk, flera priser har även instiftats i hennes namn, bl a. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (prissumman är på 5 miljoner kronor och det är världens största litteraturpris efter nobelpriset i litteratur)
Lindgren blev en stor inspiratör och förebild för många barn och vuxna. Hon gav Sverige en barnlitteratur som beskrev barnens behov, upplevelser och rättigheter snarare än den uppfostrande barnlitteratur man sett tidigare. Visserligen fanns även det uppfostrande perspektivet kvar i hennes verk men hon banade väg för något nytt.
Astrid Lindgren var älskad över hela världen för sina verk. Vem har inte velat vara stark som Pippi, hitta på hyss som Emil, sväva runt bland hustaken som Karlsson på taket eller fira jul som Barnen i Bullerbyn? Hur gammal man än är kan man alltid roas av hennes berättelser, de passar såväl barn som vuxna.
Lindgren dog den 28 januari 2002 och lämnade efter sig ett stort kulturarv.

"Har jag lyckats förgylla en enda dyster barndom så är jag nöjd" -Astrid Lindgren

Vad är typiskt för epoken modern barnlitteratur?

Efter andra världskriget förändrades tillvaron för många Européer. Frihetssträvandet i Afrika och Asien gjorde att kolonier avvecklades och förvandlades till självständiga stater. Från dem kom en ny spännande litteratur som berättar om främmande kulturer men även om kulturkrockar.

Här hemma i Sverige gick vårt samhälle genom en radikal förändring från krigsslutet till 1960, trots detta skymtar detta bara svagt i den samtida litteraturen. Förändringen speglas tydligare på den internationella scenen. Man hade en öppnare syn på saker och barnen började ta plats.

1900 talet förutspåddes att bli barnens speciella sekel. Barnens levnadsförhållanden har under 19oo talet förbättrats både matriellt och ekonomiskt. Samhället har gått in för att försöka ge alla barn en tryggad uppväxt, trots varierande hemföhållanden. Detta innebär att alla barn ska ha rätt till utbildning och studier och även möjlighet att ta del av det kulturella utbudet i form av böcker, film, teater och musik.  Barnens villkor förändrades eftersom barnbidraget infördes år 1937 och att barnomsorgen byggdes ut i samband med att kvinnorna började ta sin plats i samhället och komma ut i arbetslivet.

Barn är idag isolerade från de vuxnas arbetsmiljö. Många barn vet inte vad deras föräldrar arbetar med eller varför man arbetar.  Detta påverkar barnens sätt att leka, man imiterar inte längre vuxnas arbetsuppgifter eftersom dessa är okända. TV, film och böcker påverkar och förstärker olika attityder hos barn.  Genom att läsa barnböcker får barnen tillfälle att möta olika typer av verkligheter och förebilder.  Barnlitteraturen är idag rikt och varierande så att man utan svårigheter kan hitta böcker som öppnar dörren till en annan värld.

"Nä, nu blir jag arg”, skrek han. ”När jag inte har pengar, då kan jag inte dricka sockerdricka, och när jag har pengar, då får jag inte dricka sockerdricka, när i hundan ska jag då dricka sockerdricka?”"

Emil i Än lever Emil i Lönneberga