Emil är den av Lindgrens karaktärer som hon kände mest samhörighet med. Historierna om Emil inspirerades av flera händelser och människor runt om kring Astrid Lindgren, bl.a hennes pappa Samuel August och hennes bror Gunnar. Flera av händelserna är tagna direkt ur verkligheten som hennes far berättat och hört om.
I berättelserna om Emil i Lönneberga får man följa med tillbaka till det gamla bondesamhället i Småland i början av 1900-talet. Emil bor i Katthult med sina föräldrar Anton och Alma, lillasyster Ida, drängen Alfred och pigan Lina. Emil var ett barn som var full i hyss,till hans fars stora förtret. Hans mor förde dagbok varje kväll om vad nu Emil ställt till med för rackartyg. Hans far låste ofta in Emil i "snickarboa" när han varit busig. Där satt han ofta och täljde trägubbar av gamla vedträn. Trots att Emil var busig, hade han ett stort hjärta vilket hans mor ofta fick påminna sig om. Han ville alla väl men ibland blev det bara lite fel.
Historierna speglar hur samhället såg ut i början av 1900-talet. Man får en bild av det man hört berättas om av den äldre generationen.
Visst har du också inspirerats av Emils små hyss?!
"Hyss hittar man inte på, di bare blir. Och att det är ett hyss, det vet man inte förrän efteråt."
- Emil i Lönneberga
Emils hyss inspirera mig väldigt mycket i barndomen. /Sandra!
SvaraRaderaEn härlig beskrivning av Emil i Lönneberga! Men jag saknar en mer personlig vinkel. Välj ett avsnitt ur Emil och analysera den. Vad upplever ni är ni läser det nu? hur upplevde ni det som barn?
SvaraRadera/Nina